Idag finns det flera olika sätt att investera på utöver aktier. Ett alternativ som har börjat bli vanligare i Sverige är att investera i peer to peer-lån. Alla transaktioner och förmedling av kontakter sker genom en plattform där privatpersoner och företag kan låna direkt från varandra utan en bank som mellanhand. Det låga ränteläget i Sverige har under de senaste åren ökat intresset för peer to peer, eftersom många privata sparare letar efter alternativ till bankernas sparkonton. P2P-lån gör det möjligt att tjäna mer ränta på ens kapital än när det ligger still på ett sparkonto.

P2P-utlåning fungerar likadant som crowdfunding och idag finns det flera olika svenska marknadsplatser på nätet som administrerar transaktionerna. Det är både privatpersoner och företag som använder sig av peer to peer-lån och lånen finansierar allt från allmän konsumtion till rörelsekapital i ett bolag. Till skillnad från ett vanligt banklån finns det ingen begränsning för vad lånen kan användas till.

Avkastning och ränteintäkt

Ränteintäkten på det utlånade kapitalet är den avkastning som mottas av dig som investerar. Istället för att banken tar emot amorteringar med tillhörande ränta får investeraren det insatt på kontot. Vilken räntesats det är som gäller för lånet kommer långivaren och låntagaren överens om innan lånet betalas ut. På en del plattformar finns det redan en bestämd ränta som investeraren måste använda sig av och olika lån har olika räntesatser. Det är vanligt att årsräntan ligger på mellan 6-14 procent i avkastning. Räntan och avbetalningen på lånet kan för det mesta betalas ut månadsvis, men det går även att återinvestera pengarna för att få en ränta på ränta-effekt.

P2P-utlåning lockar även försiktiga investerare eftersom det anses vara en stabil investeringsform om man jämför med börsens svängningar. Det går även att växa pengarna mycket fortare genom att låna ut dem, jämfört med när man låter sparpengarna sitta på ett bankkonto med låga sparräntor. Ett vanligt sparkonto ger enbart 0,5-1,5 procent i ränta. Överskottet på kapitalet som lånas ut beskattas på samma sätt som när man sparar pengar på ett vanligt sparkonto. De flesta P2P-företag sköter det åt sina investerare genom att dra av skatten från ränteinbetalningarna och rapportera avkastningen till Skatteverket.

Inte helt riskfritt

Att låna ut pengar till ett P2P-bolag är inte helt riskfritt, för det finns alltid en risk att lånet inte betalas tillbaka. De flesta stora plattformar har dock system som begränsar riskerna och förhindrar att man förlorar hela sitt kapital. En säkerhet som finns på flera plattformar är att investerares kapital delas upp automatiskt och placeras ut i mindre låneposter. Ett lån består därför av kapital från flera olika långivare och risken sprids därmed på ett effektivt sätt. En låntagare som inte betalar i tid får dessutom påminnelseavier, sedan skickas ärendet till inkasso och till slut utmäts skulden av Kronofogden. Låntagare kan även teckna en frivillig låneskyddsförsäkring genom flera av de stora plattformarna.

En alternativ finansbransch 

Tidigare har de traditionella bankerna haft monopol på lån till privatpersoner, men den svenska finansbranschen håller på att förändras. Peer to peer-lån är redan mycket vanligt i USA och i Sverige startar det hela tiden upp nya företag som vill utmana branscherna. P2P-plattformar som Lendify, Brocc och Savelend har redan fått mycket publicitet för sina alternativa lånetjänster. Moderna långivare som till exempel Likvid försöker också skapa en ny marknad för låntagare. Genom att investera i P2P hjälper man till att skapa nya förutsättningar för svenska lån och investeringar. Trots att det ännu är ganska nytt är P2P-lån en investering som är säker jämfört med många andra investeringsmöjligheter.

2018 var inte finansmarknadens år och flera börser upplevde det värsta kalenderåret sedan finanskrisen. Trots en tillväxt, om en svag, är många oroliga för vad som kommer att hända under 2019. Däremot väger inte de negativa argumenten över de positiva och förväntningarna på vad som komma skall är verkligen delade. Där några säger att det negativa företagsklimatet i Europa samt handelskrig och politiska spänningar kommer att påverka marknaden negativt, finns det andra som säger att de politiska oroligheterna kommer att lösa sig och att resultaten kommer fortsätta att visa vinst – om än låg. 

Det är alltså med blandade åsikter vi blickar mot det nya kalenderåret. Vi tar en närmare titt på vad analytiker tror kommer att gå bra och vad som kommer att gå mindre bra.

Detaljhandeln ökar

Man förväntar sig att detaljhandel kommer att gå framåt under året. Tittar man på företag som Hennes & Mauritz börjar de att återhämta sig på Stockholmsbörsen, trots ett fall innan jul, och det är ett av företagen som man tror kommer att ha en god tillväxt. E-handeln tror man kommer att växa sig ännu större och det har dykt upp flera nya företag som är värda att hålla ett extra öga på. Man tror även att handeln och marknadsföringen kommer att ske genom nya kanaler som sociala medier och pinboards som Pinterest. Det innebär att man bör vara uppmärksam på de företag som använder sig av nya typer av handel och marknadsföring.

Fastighetsmarknaden står still

En marknad som man inte har höga förväntningar på under 2019 är fastighetsmarknaden. Det gäller både byggföretag och fastighetsförvaltare. Bostadsmarknaden är ojämn i landet och oron för en räntehöjning innebär att bostadsmarknaden har stannat av. Däremot ser man mer positivt på de som äger hyresfastigheter och kommersiella fastigheter. Man ser även positivt på större byggföretag som framför allt bygger hyresfastigheter och som inte är skuldbelagda. Mindre byggföretag följer i samma spår som bostadsmarknaden, då riskerna för höjda räntor bidrar till att färre personer vill bygga nytt eller göra större renoveringar.

Spelmarknaden tar sig

Spelmarknaden fortsätter att stå still, men förhoppningarna är att den kommer att börja gå uppåt igen. Höstens handel var stillastående på grund av en oro för att spelbolagen inte skulle bli beviljade licenser av den nybildade Spelinspektionen. Det fick aktieägare att invänta det nya året. Några som däremot lyckades att gå med vinst redan innan året var slut var mr green co, som är ett av de marknadsledande spelföretagen och vars aktier – som tack vare att de köptes upp av ett brittiskt spelbolag, ökade i efterfrågan. Verksamheten uppfyllde även sen tidigare den nya kraven på omsorgstagande och ansvarsfullt spelande, vilket de även har blivit prisbelönade för.

Man förväntar sig att liknande uppköp och sammanslagningar mellan olika spelaktörer kan komma att ske under året. Detta skulle vara en knuff framåt för samtliga företag. Däremot räknar man med att det kan ta hela året innan man ser resultat och mycket beror på hur det går för de övriga marknaderna.

Ingen person kan ha undgått hypen kring fintech som har spridit sig över världen. Sverige har, sin storlek till trots, varit en stark inkubator för flera av världens mest omtalade bolag i sektorn. Nyligen köpte PayPal det svenska bolaget iZettle för 19 miljarder kronor(!). iZettle:s affärsmodell är att hjälpa småföretagare att ta betalt med kort och få pengarna inbetalda på sitt konto på ett snabbt och smidigt sätt. Om du bor i Sverige har du troligtvis någon gång använt en betalterminal från iZettle.

Utöver ovan nämnda bolag har även bolag som Klarna och Trustly grundats i Sverige (det senare nyligen sålt till Nordic Capital för 7 miljarder kronor enligt uppgift). Utöver dessa har vi flera mindre fintech-bolag som framförallt är etablerade i Stockholm, troligtvis för att närheten till storbankerna och kapitalet lockar.

Det tråkiga är att vi som mindre investerare har haft svårt att komma in som aktieägare i dessa bolag. Då de är onoterade och troligtvis hellre har riktat sig mot erfarna investerare som kan bidra på tillväxtresan. Inte heller finns det många noterade fintech på börsen i nuläget. Enligt bolagets grundarens var iZettle på väg till börsen, men fick ett erbjudande de inte kunde säga nej till av PayPal.

Därför tycker jag att investmentbolaget Vostok Emerging Finance (”VEF”) som är noterat på Nasdaq First North (ticker ”VEMF SDB”) är intressant. VEF investerar uteslutande i fintechbolag från emerging och frontier markets (exempelvis Ryssland, Sydafrika, Turkiet m.fl.)

VEF investerar i bolagen i ett tidigt stadie, men även under tillväxtresan. Bolaget göra bara minoritetsinvesteringar och tar gärna en styrelseplats när det finns behov eller möjlighet. De uppger att det investerar i en bredare beteckning av finansiella tjänster. Vilka inkluderar, men inte är begränsat till, betallösningar, kreditbolag, mobilbetalningar och marknadsplatser.

Anledningen till att investmentbolaget grundades var att de såg att den finansiell marknaden låg inför stora förändringar över hela världen, även i utvecklingsländer. Däremot saknades tillgången till kapital i just utvecklingsländer. VEF såg då att de kunde vara den brygga som saknades, då de har stor erfarenhet från att investera i utvecklingsländer genom sina ägare och ledning. Bolagets VD David Nangle har tillbringat hela sin karriär med inriktning mot emerging markets, bland annat på banken ING. David har god insikt i den ryska marknaden där han även bor enligt bolagets hemsida.

Bland investmentbolagets större investeringar hittar vi:

• FinanZero– erbjuder en marknadsplats för privatlån på den brasilianska marknaden. Det är en oberoende rådgivare som hjälper kunder att få låneerbjudande från flera banker och kreditinstitut för att få en lägre ränta. I Sverige äger bl.a. Schibsted ett liknande bolag Lendo, där du kan jämföra privatlån och erhålla olika lånerbjudanden.
• Creditas– är en brasiliansk låneplattform som hjälper konsumenter att få lägre räntor på sina privatlån. Genom deras digital plattform kan låntagaren få ner räntekostnaderna, bland annat genom att erbjuda en ytterligare säkerhet som till exempel en bil eller ett hus. Brasilien har bland de högst räntorna i världen på konsumtionslån.
• Konfio – Är en digital låneplattform för små och mellanstora bolag i Mexiko. Genom deras enkla och tydliga ansökningsprocess kan de erbjuda många av de 7 miljonerna småföretagare i Mexiko bra lånevillkor. Bolaget jobbar med big data för att processen ska vara så enkel som möjligt och samtidigt minska risken i utlåningen.

VEF har i nuläget ett marknadsvärde på ca 1250 mkr (aktiekurs 1,9 kr). Under 2018 har bolaget som högst varit uppe i 2,23 kr.  Bolaget tre största aktieägare är Libra fund (24,4%), Ruane Cunniff & Goldfarb (18,0%) och Fidelity FIL (10,0%). Informationen som går att hitta om bolagets största ägare Libra Fund är knapphändig. Deras rådgivningsbolag, Libra Advisors, är en privatägd hedge-fond baserad i New York. De 10 största ägarna äger tillsammans 79,9% av bolaget.

Bolagets ordförande är Lars Grönstedt. Lars har tidigare varit VD för Handelsbanken och därefter deras ordförande. Även Per Brillioth är med i styrelsen som ledamot, med en historik för investeringar i Ryssland genom bland annat Vostok New Ventures.